Prolog

Inte vet jag vart det här ska ta vägen. Jag fick en svindlande prestationsångest och en synnerligen allvarlig skrivkramp direkt. Det krävdes tydligen att jag skulle döpa denna sida till någonting...det tog trekvart att skita ur sig det förfärligt trötta namnet Svanmärkt. Så hur det nu ska gå att skriva hela meningar känns som en besvärlig bergsetapp i Solleröloppet. Men, jag tänkte så här...att om nu allt går bra och att det inte trillar ut en silverfisk, en 5 kg gymhantel eller en myslampa, utan att det verkligen är ett barn som C med stor pondus och ett jävlar-anamma krystar ut runt den 20 mars 2009, så vore det väl festligt om barnet fick ta del av pappas (det känns ju tilfredställande men ohyggligt märkligt att titulera sig så) tankar under denna graviditet och inledningen av ynglingens liv. Det hade ju varit storartat att veta vad min far tyckte och tänkte när undertecknad skulle dyka upp. Därför börjar jag med detta lilla skriv expriment. För dig som redan förfärat dig över textens många felstavningar, särskrivningar och meningsuppbyggnader så kan jag bara meddela att en korrekturläsare än så länge inte är införskaffad. Kanske i sinom tid.
Nu bör jag ställa mig vid grytorna. C anländer med 19.27 tåget från Gävle och förhoppningsvis är hon på Tjolahoppsansa-humör efter att ha sålt hutlöst med Batistinikostymer. I dag serverar jag fisk (Pangasius, stavas det så, tro), spenat och potatis. Kvällsmat for Champions...nu ringde hon...sötmandlar, Kesella vanilj och kokos var dagens steg i den gravides behovstrappa...Vi säger så, så länge. Fridens!