Oscar är sjuk för första gången

Inte nog med att Pollenallergin slagit till på undertecknad likt ett Blitzkrieg. Några dagar efter det att jag inlett årets sejour med att snyta till mig en skorpa på nästippen och försöka hantera tröttheten som legat som en blöt filt över mig, så insjuknade både Oscar och Cissi i någon form av förkylning modell kraftigare. Cissi med en febertopp på över 39 och Oscar drog till med 38,4 som person bästa. Aha! Svininfluensa (den är i allra högsta grad aktuell just nu och sprider sig som värsta digerdöden i världen)! Tänka att vi fick blev de första fallen i Sverige! Nu hamnar vi i Dala-Demokraten! Vi uppsökte hospitalet så de fick titta till honom. Det blev en natt på Barnavdelning 34 med ett konstaterande att det INTE var Svininfluensan utan istället det illbattiga RS-viruset som slagit sina klor i 6-kilos mannen. RS står inte för Ruskiga Skrik-viruset men falsett skiriken har gått hand i hand med sjukdomen. Trötthet, feber och rysligt rossliga luftvägar är andra symtom. Nu har vi, som det verkar, nått kulmen och vi vandrar ut ur feberdimmorna med en erfarnhet rikare i Fjällrävenryggan. Stackars lill-pôjtsin.
***
Någon kuckel-i-muck-medicin har han inte heller kunnat tillskansa sig då det fortfarande bara är mammas boobs som står för maten.
***
Vi uppsökte akuten på lördagen för att de skulle titta till den oinbillade sjuke. Givetvis fick vi vänta i all oändlighet i väntrummet innan någon tog hand om oss. När vi satt där bland alla andra halta och lytta så reflekteradse jag över utbudet av underhållning i dessa väntrum. En trött TV visade ett Fråga Doktorn-maraton med ljudet avstängt. Passande program förstås, då vi satt på ett sjukhus och väntade men jag kan ändå tycka att de valt program med en viss grad av tråkighet.

För att inte tala om bokutbudet som de rullande string-bokställen lockade med:
-Öringen. En bok om fisken Öring
-Varje människa är ett skåp. Lena Larsson beskriver utvecklingen av folkhemmets inredning genom sitt eget liv
-God natt, Herr Muffins. Om ett litet marsvin som dör.
-Världens Folk: Mayaindianer

Med undantag för God natt, Herr Muffins så var dessutom de digra urvalet av böcker stadiga bitar på över 300 sidor. Visst, man får ofta vänta länge på doktorn men nog är det väl lite väl optismistiskt att man skulle hinna med att läsa ut en tegelsten innan det är ens tur att få en kall doktors hand på axeln.
***
När jag blir stor ska jag jobba för att väntrummen i världen ska bli festligare. Det är väl NOG tråkigt bara det att man är sjuk när man besöker sjukhuset.
***
Vi har nu skickat in papper till Skatteverket att vår önskan är att Tungviktsmästaren ska heta: Svan Oscar Erik Edlinger. Enligt obekräftade uppgifter så har man tre månader på sig att bestämma namn, annars bestämmer Skatteverket vad han ska heta. Det känns givetvis kittlande att vänta ut dessa tre månader och låta personalen på Skatteverket ta beslutet åt oss. Jag misstänker att de skulle dra till med ett dubbel namn: Lars-Göran eller Per-Arne eller något sådant, eller kanske...Lennart. Vi fegade dock ut och skickade in papprena. En smula synd kan jag tycka.
***
Koliken då? Hur går det med Koliken? Jo tack, det verkar (peppar, peppar...) som om det blivit lite bättre i magen. Det finns dock stunder som den unge gentlemannen avsäger sig sin gullighet och sitt propra uppförande och förvandlas till ett skrikande monster, en frustande Balrog, Lucifers signalhorn och sju svåra år...sen ler han i en halv hundradel och allt är glömt.
***
Han är världens finaste och mysigaste, nästan jämt.
***
Just nu ligger han i bärselen på min mage och småtrivs:
***
Dagens måltid: Hemgjord Pizza
Dagens låt: Summertime in New Orleans - Anders Osborne